Historik

Första början

Rasnamnet kommer från den Kanadensiska halvön Nova Scotia. Här levde för flera hundra år sedan indianstammen Micmac, tillsammans med sina arbetande hundar. Dels fanns de storvuxna apportörerna som hämtade fågel på lerig havsbotten när tidsvattnet drog sig undan, dels fanns de mindre hundarna för tillfällen då indianerna jagade i halvöns många insjöar. De smidiga och uthålliga apportörerna kunde dessutom konsten att locka in (tolla) fågel mot jägarens vapen.



Under 1700-talet kom fransmän till Nova Scotia. De lärde sig av indianerna och de rävliknande insjöhundarna blev snabbt fransmännens favoriter. Vid den här tiden började man också satsa på den rävliknande färgen för att göra hunden ännu mer utmanande för fåglarna.

100 år senare kom engelsmännen och förde med sig stridigheter och socialt kaos. Snart förvandlades både indianer och fransmän till underklass. De levde under svåra förhållanden och fick i praktiken svälta. DÅ tog historien om den arbetsglade röda hunden en ny vändning: för många människor avgjorde hundens skicklighet som jägare och apportör om det skulle bli någon mat på bordet. Tollaren utvecklades till en hund som jobbade helt tyst, utan att ta kontakt med främmande människor. Dessutom, om husse eller matte smet och försvann, kunde hunden helt självständigt bärga bytet och bära hem det.

Tollaren har idag kvar en hel del drag av den tidens självständiga tjuvjägare. Det här är fortfarande en av retrieversläktets mest uthålliga, självständiga och beslutsamma raser.

Sverige är nummer 1

För 25 år sedan landade den första tollaren på svensk mark.Vem kunde ana vad som väntade. Idag är Sverige nummer Ett: Här finns fler tollare än någon annanstans, inte ens hemlandet Kanade kan påvisa ett jämlikt intresse.

RSS 2.0