Inte snällt...


Jag måste bara säga att ibland förundras jag över att han är så tålmodig. Hur hade ni reagerat om någon hade satt en strumpa över eran näsa när ni sov gott i soffan?...

(Inga namn, men det var inte jag som var så taskig.)


...Hade ni bara dödat med blicken och gått lugnt därifrån för att ta bort strumpan i angränsande rum?

Jag bara undrar...


Kuddproblemen

Som svar på din fråga, Veronica:

Kuddproblemet är nog inget jätteproblem egentligen. Jag har testat att ta ifrån honom kuddarna några gånger och det enda som händer är att han tittar på mig med ledsna ögon och går och lägger sig nån annanstans, förmodligen i protest. Problemet är nog jag. Att jag ännu inte har bytt ut dem, fast det behövs. Men jag tänker som så att det kommer ett tillfälle som passar bättre än nu att göra det... 

hmmm

kvällens motto: varför göra det idag, när du kan göra det imorgon?


löpvett eller löparvett?

Ikväll hände det äntligen!

Jag och Jack gav oss ut på en löpartur, eller rättare sagt joggingtur. Det var ett tag sen och det kändes ska jag tala om. Inte på Jack, han var jätteglad att äntligen få ge sig ut och springa lite.

En av anledningarna till att vi köpte en Tollare var ju faktiskt att han skulle kunna följa med matte ut och springa. Jack älskar det och blir aldrig trött. En enda gång var han uttråkad och satte sig helt sonika på marken och ville inte springa mer. Anledningen var, fick jag reda på sen, att han hade någon timme innan följt med husse på en ganska lång joggingtur. Att sen följa med matte på hennes långtur blev till slut för tråkigt, för trött blir han inte...

Jack hade tappat lite av sitt löparvett (löpvett och etikett, det tränar vi på en dominant rottis/dobbermann som heter Ronja. Hon sätter honom på plats när han är för intresserad av henne när hon löper...) som sagt, Jacks löparvett är viktig för att få en skön joggingtur utan olyckliga tillbud. Han får inte tvärstanna och lukta, han får absolut inte gira framför mig om han ser något intressant åt höger och han måste hålla samma takt som jag, även om det spritter i de små tassarna. Innan jag köpte hund trodde jag att när en hund väl har lärt sig ett moment så sitter det, men jag har lärt mig att det är en färskvara...


man kan ju undra vad som rör sig vid vägkanten?



...rätt svar: en tollare på löpartur (löptur?) Här precis hemkommen. 



Det fanns en tid när jag orkade träna intervallträning. Det var superbra att göra tillsammans med Jack. Då kunde jag helt plötsligt förvandla dödens tortyrtråkigaste (ah, ni fattar) träningsmoment till bara lite tråkigt. Det gick ut på att jag lät Jack stanna precis hur många gånger som helst, men varje gång han luktat och droppat färdigt så sprang vi så fort jag kunde tills han ville stanna igen. Han hajade detta direkt naturligtvis, så i början var det lugnt, när han får bestämma så stannar vi ofta, men i slutet när han tröttnat på att lukta så ofta så blev det plötsligt jättejobbigt, men fantastiskt effektivt! -om vill ha bra resultat i löpning alltså...

Dagens motto: en hund kan man ha till mycket :)


RSS 2.0