Sommaren 2009
Sommarfötter 2009
Sommaren 09 var mycket campande. Jack är ingen kamphund, men han är en campinghund :) Han fick testa på husvagnslivet redan när han var 12 veckor. Vi låg på Södra Näs-camping (en mycket bra och hundvänlig camping) och Jack tyckte det var döläskigt att gå ut och gå bland alla främmande människor. Vi fick därmed bära runt honom, sätta ned honom så han kunde göra ifrån sig och bidrog därmed med många skratt från alla campinggäster. Det blev inga jättelånga promenader eftersom han blev ganska tung efter ett tag...
Jack står och tittar ut över ån i Falkenberg, sommaren 2009.
I år var han en luttrad campare som låg och tittade på alla människor och hundar som gick förbi. Fantastiskt bra passiv träning! Han var den som stiftade mest nya bekantskaper och fick många klappar, kramar och godisar från alla möjliga som gick förbi. All energi som byggdes upp under dagen fick sedan utlopp i hundbadet. Han älskar att bada!
Bästisar
Bästa kompisar alla redan.
Fortfarande bästisar. Sommaren 2009 Skrea Camping.
Oskyldig
Jack är faktiskt oskyldig till det här. Däremot var det fantastiskt roligt att springa runt i skräpet, blev lite trött av ansträngningen och kröp till kojs.
"Calm and submissive"
Calm and submissive som Caesar Milan skulle ha sagt.
Duktig Fågelhund
Här har Jack apporterat sin första anka.
(Denna leksaken höll i säkert 4 minuter...)
sitt still
Här ansträngde jag mig verkligen att få till en bra bild, helt omöjligt.
Dyr bur
Det blev en dyr investering för bilresorna. Han pep de första gångerna men sen lärde han sig att älska sin bur. Han gillar nu att åka bil, en mysig plats och så får han ju följa med!
Varför ska jag inte välja Tollare?
01. Ett snyggt hem?
Tollaren fäller sin päls en gång om året, och det är hundar som tycker om att simma och rulla runt lite. Det är inte en hund för pedanter och allergiker.
02. Håll reda på din katt
Många tollare fungerar alldeles utmärkt i familjer med andra djur. Dom har emellertid en stark jaktdrift. Om du inte vill få din katt jagad är det kanske inte hunden för dig. Jagandet är bara på skoj men det inträffar troligtvis.
03. Tro inte att jag ska skydda dig
Tollare är vanligtvis lite försiktiga med främmande, men om du är ute efter en hund enbart som skydd så ska du leta någon annanstans. Den är en utmärkt vakthund såtillsvida att deras skällande kan vara mer än tillräckligt för att skrämma iväg en inbrottstjuv, men den är inte ämnad att vara en skyddshund. Den kommer inte att leda tjuven till ert finsilver, viftande på svansen som en labbe eller golden, men det är inte heller troligt att den biter sig fast i hans ben.
04. Gnällandet
Många tollare har ett genomträngande gnäll eller skall som kommer när de är upphetsade eller ivriga inför något. För den oinvigde kan det låta som om hunden åker genom en flismaskin, det är förtvivlat och högt. Om du inte kan lära hunden att vara tyst eller bor i ett område där gnällande eller skällande hundar ger dig problem så är inte detta den ras du ska välja. Gnällandet eller skällandet är oftast en reaktion på att hunden är ivrig att få börja jobba eller leka med något den tycker om (vatten, leksak eller boll) och är inte något hunden konstant håller på med, men det kan upplevas irriterande.
05. Överskottsenergi
Tollare är en jaktras och framtagen för att arbeta. Den har en otrolig arbetslust och kommer att apportera saker tills din arm är färdig att ramla av. Seninflammation hos tollarägare är inte ovanligt. Denna hund är en apportidiot som kan klättra upp i träd för att hämta det som har hamnat där (bildbevis finns). Detta kan låta kul nu men efter 400 kast så kanske du har en annan uppfattning.
06. Blir inte allas bästa vän
Om du letar efter en hund som ska vara vän med alla, då är nog inte tollaren rätt val. Tollarna är snälla och vänliga och många kan vara utåtriktade men letar du efter en hund med labbens "jag träffade precis dig och nu är du min bäste vän" attityd, så är nog tollaren fel hund för dig. Tollaren hälsar gärna på besökare men sparar den riktiga glädjen till familjen och speciella personer.
07. Sa du nej??
Ger du en tollare ett finger så tar den snart hela handen. Tollaren är generellt sett för smart för att ge sig in i någon dominansstrid. Istället upptäcker den blixtsnabbt kryphål, och utnyttjar dom. Om du inte kan vara bestämd (mild, men bestämd) angående reglerna för hunden, och upprätthålla dessa konsekvent, så kommer du upptäcka att den som bestämmer i huset har fyra ben och är rödfärgad. Dom är inte elaka innerst inne men dom utnyttjar tillfället och är häpnadsväckande smarta. Om inte du är ledaren så blir dom det.
08. Gör vad jag säger till dig
Tollaren älskar att arbeta, men är inte alltid så lätta att träna som andra raser. Dom måste tycka det är roligt, få en utmaning annars tröttnar hunden snabbt och bryr sig inte om vad du säger. Den kan också försöka göra saker på ett dussin olika sätt innan den gör vad du hade tänkt dig. Tålamod, uppfinnesrikedom och smidighet är nyckelorden. Ifall du vill ha en hund som lär sig enligt läroboken, eller om du är osäker på din förmåga att träna en hund som är lite annorlunda än normen, så kanske tollaren inte är någonting för dig.
09. Smart, smart, smart
Det kan inte upprepas tillräckligt ofta att detta är en hund med intelligens i överflöd. Att hålla all denna intelligens fokuserad och i arbete är en stor utmaning. Dessa hundar måste få minst grundläggande lydnadsträning, och många tollarägare är aktiva inom olika delar av hundsportens områden (jakt, viltspår, agility, tävlingslydnad, flyball) bara för att hålla hunden sysselsatt. Även en tollare som bara används som "sällskapshund" måste få grundläggande lydnadsträning och en möjlighet att bli mentalt trött (lär den att hämta olika saker, städa upp sina leksaker, olika konster) eller så blir hunden odräglig och hittar på egna nöjen om inget annat erbjuds.
10. Vrooom
Tollaren är en aktiv och energisk hund och behöver tränas mycket. Medan dom inte är fullt så hyperaktiva som vissa raser, så behöver dom ändå mycket träning, fysiskt och mentalt. Letar du efter en hund som nöjer sig med en promenad runt kvarteret, leta då på ett annat ställe. Bättre uppförande genom utmattning är regeln om du lever med en tollare. Har du inte tid att ge denna hund minst en timmes träning om dagen, varje dag, med mycket simmande och apporterande, så välj en annan ras. En tollare med överskottsenergi hittar alltid ett sätt att bli av med den, och resultatet är sällan trevligt.
Jack sover
Sovande valp.. det var då man kunde andas ut lite, han var en m y c k e t aktiv liten krabat.
Historik
Rasnamnet kommer från den Kanadensiska halvön Nova Scotia. Här levde för flera hundra år sedan indianstammen Micmac, tillsammans med sina arbetande hundar. Dels fanns de storvuxna apportörerna som hämtade fågel på lerig havsbotten när tidsvattnet drog sig undan, dels fanns de mindre hundarna för tillfällen då indianerna jagade i halvöns många insjöar. De smidiga och uthålliga apportörerna kunde dessutom konsten att locka in (tolla) fågel mot jägarens vapen.
Under 1700-talet kom fransmän till Nova Scotia. De lärde sig av indianerna och de rävliknande insjöhundarna blev snabbt fransmännens favoriter. Vid den här tiden började man också satsa på den rävliknande färgen för att göra hunden ännu mer utmanande för fåglarna.
100 år senare kom engelsmännen och förde med sig stridigheter och socialt kaos. Snart förvandlades både indianer och fransmän till underklass. De levde under svåra förhållanden och fick i praktiken svälta. DÅ tog historien om den arbetsglade röda hunden en ny vändning: för många människor avgjorde hundens skicklighet som jägare och apportör om det skulle bli någon mat på bordet. Tollaren utvecklades till en hund som jobbade helt tyst, utan att ta kontakt med främmande människor. Dessutom, om husse eller matte smet och försvann, kunde hunden helt självständigt bärga bytet och bära hem det.
Tollaren har idag kvar en hel del drag av den tidens självständiga tjuvjägare. Det här är fortfarande en av retrieversläktets mest uthålliga, självständiga och beslutsamma raser.
Sverige är nummer 1
För 25 år sedan landade den första tollaren på svensk mark.Vem kunde ana vad som väntade. Idag är Sverige nummer Ett: Här finns fler tollare än någon annanstans, inte ens hemlandet Kanade kan påvisa ett jämlikt intresse.
Varför välja Tollare
Om man tittar på storleken är den i mångas ögon "väldigt lagom". Tillräckligt stor att inte vara en småhund, tillräckligt liten för att t.ex. få plats i bilen eller känna att man har kontroll styrkemässigt om det skulle behövas.
Pälsen är fin och det behövs inte alltför mycket pälsvård.
Ansiktet är väldigt sött och "nalleliknande" :)
En harmonisk tollare infriar i alla förväntningar man kan ha på en trevlig familjehund, snäll, social och smart. Leklusten och glimten i ögat behåller de flesta upp i hög ålder.
Tollaren är självständig och envis, men också mycket lättlärd och i de flesta situationer synnerligen intresserad av att vara husse/matte till lags. I arbetshänseende har den beskrivits ha drag av border collie - gemensamt skulle vara lyhördheten och vakenheten, smidigheten och följsamheten. Tollaren har dock sin retrievertypiska jordbundenhet, den står med alla fyra tassarna på terra firma. Efter ett arbetspass har den inga svårigheter att koppla av (-gärna i egen fåtölj eller i ägarens säng. Tollaren är en obotlig livsnjutare och ser till att den har det skönt oavsett på vems bekostnad!).
Fungerar förbundet hund-ägare kan man kräva ett effektivt och bra arbete. Hunden ställer villigt upp och gör sitt bästa för att utföra sina uppgifter med precision. Och den tycks njuta i hög grad av att vara duktig!
Nova Scotia Duck Tolling Retriever är en hund som man kan ha mycket kul tillsammans med. Den är allroundbegåvad inom flera av hundsportens områden. Lydnadsprov och tollare är en bra kombination.
I bruksarbete kommer rasens självständighet väl till pass, både t ex spår och sök förutsätter en hund som är mentalt stabil och kan agera utan att fråga husse/matte till råds. Agility är ytterligare en tollarvänlig disciplin. Snabb, smidig och orädd hävdar den sig väl.
Tollaren är en särdeles god spårhund och används i stor utsträckning praktiskt som eftersökshund.
Husse
Lena Abrahamsson
Hej, jag är till vänster på bilden, heter Lena och är Jacks matte. Lillmatte finns till höger och kommer bli vansinning för att hon figurerar på denna blogg.
Gästbok
Jack 8 veckor
Jack 8 veckor och ska nu få komma hem till oss. Ett charmtroll. Här syns han lilla vita svanstipp som idag är nästan försvunnen.
När han inte busade, åt eller bajsade så sov han...
och sov...
och sooov...
J-Kullen
Här är kullen 1 vecka gammal. Det blev 2 tikar och 6 hanar. Mor heter Hundskallets Milton Greta och Far Vattubrinks Vilde Bill Hickock.
Här är valparna ca två veckor gamla, sovandes huller om buller..
Det är trångt att ha barna i sängen, det vet vi ju alla. Särskilt när de börjar växa till sig lite :)
Hur allt började
Hur började det?
Naturligtvis med att barnen tjatade några år...
eftersom vi båda är uppvuxna med hundar, vet vad det innebär och var sugna så började vi att fundera på allvar när barnen hade blivit så stora att vi var fyra stycken som kunde hjälpas åt istället för att vi helt plötsligt skulle ha tre barn att ta hand om.
Jaha, vilken ras då? vilken storlek? brukshund? sällskapshund? långhårig? korthårig? vall? fågel? jakt? hmmm, inte lätt.. vi köpte en tjock hundbok med m a s s o r av olika hundar att titta på och läsa om. Jag tyckte ju då att vi skulle köpa en sån hund som var på omslaget, den hade det sötaste ansikte jag sett...en Nova scotia..nånting...långt namn som jag a l d r ig hade hört talas om innan. Men så kunde vi ju naturligtvis inte göra, vi var ju tvungna att läsa på först om diverse hundar, fram och tillbaka. Boken användes flitigt i flera veckor, mycket internetsökande...alldeles för mycket information för att det skulle gå smidigt.
Vi hade vissa önskemål som vi var överens om:
- lagom storlek (alltså mittemellan storlek)
- inte strävhårig
- familjehund
- söt
- smart
- en utmaning
Den där Nova scotia..nåt.. (hade nu lärt mig att den i dagligt tal kallades för Tollare) dök upp hela tiden, och till slut förstod vi att det var en Tollare vi ville ha. Lustigt, eftersom det var en Tollare jag förslog på lite skoj det allra första utan att veta vad det var för hund.
Nu var det så dax att börja ringa runt bland Sveriges Kennlar och höra sig för lite.
Efter lite rekande så fick jag kontakt med Hundskallets Kennel i Beth utanför Jönköping och de hade en kull på G. Vi bestämde ett möte dels för att vi skulle få träffa Kenneluppfödaren (det är inte vem som helst som får köpa en tollarvalp..) och dels för att vi ville träffa lite vuxna Tollare och bara få en känsla för rasen.
Efter att vi hade presenterat oss för varandra och vi hade talat om vad vi var för några och varför vi skulle vilja köpa en valp så fick vi träffa världens charmigaste Tollare, han hette Abbe och var en tollarhane med stort hjärta och charm. Han var deras förstfödde Tollare på kenneln och fick vara med och fostra alla små valpar. Detta klarade han med bravur och blev nog allas favorit. Tyvärr gick han bort december 2008 med en ålder av 12,5 år. Vi har alltid sagt att tack vare Abbe så har vi nu vår älskade Jack.
När så äntligen kullen kom till världen så hälsade vi på. Det var jag som valde ut Jack "han med den lilla vita svanstippen" :)
Här startar Jacks blogg
Detta är mitt bidrag till bloggvärlden, en blogg som handlar om Jack, vår hund. Han är en underbar Tollare och han förgyller varje dag, en hund fylld av energi och glädje.
Denna blogg handlar inte bara om Jack utan Tollare/hundar allmänt. Varför är Tollaren att föredra? Vad bör jag veta innan jag väljer Tollare? Hur förändras livet när jag skaffar en hund?